|
”Lättast är att se ett rosévin som ett vitt vin när du ska matcha det med mat. Tänk lättare rätter som sallader, skaldjur och fisk.”
Pontus arbetar idag heltid som lärare på Vinkällan Dryckesutbildningar och är WSET® Certified Educator. Han började jobba på restaurang i slutet av 90-talet och har arbetat på olika restauranger och Systembolag, från Göteborg i söder till Björkliden i norr.
Efter en vända i London, där intresset för vin började på Terence Conrans restaurang Bluebird i Chelsea, började han studera vin 2003.
Som en av få i Sverige, och få i världen, studerar Pontus sedan ett par år tillbaka till Master of Wine, den högsta utbildning och certifiering som finns inom vin i världen.
Blandar man vitt och rött vin när man gör rosé?
– Både ja och nej. I Europa är det inte tillåtet att blanda rött och vitt vin för rosé vin med undantag för champagne. I området Champagne och i länder utanför Europa får man göra rosé genom att blanda en liten mängd rött vin i ett vitt vin, men det är ovanligt i såväl Champagne som i resten av världen. Det vanliga sättet att göra rosé är genom att använda blå druvor och låta skalen vara med under jäsningsprocessen, ju fortare man tar bort skalen desto mindre intensiv färg blir det. Det är nämligen i skalen som färgen sitter. Fruktjuicen i druvor är normalt sett ofärgad därför går det att göra vitt vin på blå druvor. Till exempel är det vanligt i Champagne där vit champagne ofta görs på Pinot Noir. Ett annat sätt att göra rosé på är att använda sig av och jäsa blå druvor som inte mognat tillräckligt för att bli ett rött vin.
Varför finns det mörkare och ljusare rosé?
– Det är egentligen vinmakaren som bestämmer om rosévinet ska vara ljust eller mörkt. I vissa områden är det tradition att göra på ett visst sätt. Rosé från Provence är till exempel nästan alltid ljus medan rosé från Tavel norr om Provence och rosé från Spanien ofta är mörkare. I länder som inte är lika traditionsbundna som till exempel Sydafrika och USA följer producenterna ofta trender och bestämmer färgintensitet på rosén beroende på vad konsumenterna vill köpa.
Kan man dricka rosé till mat?
– Det kan man absolut göra.
Till vilken typ av mat?
– Lättast är att se ett rosévin som ett vitt vin när du ska matcha det med mat. Tänk lättare rätter som sallader, skaldjur och fisk. Tycker du det är svårt att matcha rätt vin kan du titta på vilken typ av mat som äts i området där vinet tillverkas. Provence som är ett klassiskt rosévinsursprung ligger vid kusten, där äter man mycket skaldjur, fisk och sallader. Rosé från Provence kan tillexempel fungera väldigt bra till en klassisk sallad Niçoise.
|
Är det sämre kvalitet på mörk än ljus rosé?
– Nej, det finns egentligen ingen skillnad. Färgen beror mest på vad vinmakaren vill göra. Ibland kan en mörkare rosé vara gjord på kraftigare druvor som Syrah eller Cabernet Sauvignon, som ger en kraftigare stil av rosévin, men det stämmer inte heller alltid. Dock är det ingen skillnad i kvalitet mellan mörk och ljus rosé.
Hur har man i vinvärlden jobbat fram rosé som varumärke?
– Förmodligen har man inte medvetet gjort det. Rosévin har historiskt varit ett komplement till andra viner som tillverkats. Det är snarare efterfrågan från konsumenterna som gjort att det idag tillverkas så mycket rosévin.
Är mousserande rosévin lika gott som vitt mousserande vin?
– Ja, det kan det absolut vara. I rätt sällskap kan det upplevas som mycket bättre!
Vilken är din favoritrosé på Systembolaget?
– Jag gillar klassisk rosé från Tavel i Rhône dalen som är lite kraftigare i stilen och passar bra till grillad fisk på sommaren. Les Lauzeraies (nr 2725, 109 kr) är ett ekologiskt vin från Tavel som finns på Systembolaget. Jag tackar heller inte nej till Pol Rogers roséchampagne!
Din egen perfekta mat och dryckeskombination med rosé?
– Det går inte att välja en. Jag dricker gärna rosé från Provence till sallad Niçoise, kraftigare rosé från Tavel eller Bandol till grillad fisk och roséchampagne till hummer.
Är det okej att ha isbitar i rosé?
– I Sverige ska man vara 20 år för att få köpa vin, då är man enligt lag vuxen och får göra precis vad man vill. Vill man ha isbitar i sitt rosévin tycker jag man ska ha det. Argumenten emot det skulle väl vara att isbitarna så småningom smälter och späder ut vinet och det är inget som gör upplevelsen bättre.
Vinner rosé på lagring?
– Vanligtvis inte. De flesta roséviner tillverkas för att vara friska och fruktiga och ska drickas som unga viner. Det finns ändå undantag. En av mina favoriter är Viña Tondonia rosé från Rioja som lagras länge på ekfat och som efter det även klarar lång lagring på flaska. Tyvärr brukar den vara svår att få tag på. Ett annat exempel på rosé som går att lagra är roséchampagne
|